Doktorn kan komma?

Det är lite konstigt ändå att det nästan inte finns några "vanliga" killar som är singlar där ute. Inga snickare, inga säljare, inga lärare eller bilmekaniner. Alla "svenssons" verkar redan upptagna med sina "villa-vovve-volvo-liv" med tacos på fredagar och sjuminutersmissionären på lördagar. De där "vanliga" killarna är de som lyckats hitta kärleken här i livet och njuter av sin tvåsamhet och kvar finns bara "eliten". Militärerna, läkarna och kirurgerna, piloterna, och Michelinkockarna. Hur i helvete blev alla dessa stjärnor singlar? Det måste ju bero på att de inte haft tid att dejta. De har ju lagt all sin fritid på att utbilda sig till massörer...och kockar...för det är de ju också allihop. Det är ingen dålig marknad där ute!

"Hej Malin! Jag tycker du är så vacker! Jag har följt dig i många år och tycker mig känna dig någorlunda. Och jag vet att jag kan ge dig det liv du vill ha. Jag är en man på 46 år som jobbar som Läkare i Göteborg. Jag tränar regelbundet och är i fin form. Jag längtar efter en vacker kvinna att få skämma bort på alla plan. Känslomässigt, verbalt, sexuellt, ekonomiskt, gastronomiskt och spirituellt! Jag är duktig i köket samt vid min massagebänk, en bra bilförare och givmild och påhittig i sängen. Jag känner redan dig känns det som så nu är det bara du som ska lära känna mig! Vad sägs, ska vi ge oss en chans?"

Ja, det är ju i och för sig bättre att vara påhittig i sängen än bakom ratten. Det kan ju bli farligt. Men hur påhittig är du? Är det "leka doktor" vi pratar om här eller är det något annat påhittigt man ska vara beredd på? Jag har kostymerna till "bananer i Pyjamas" - jag kan ju ta med dem? Men jag vill gärna vara B1, byxorna till B2 sitter lite tight... 

Med tanke på min medicinska historia blir jag lite nervös när en läkare skriver att de "tycker sig känna mig". Jag menar med tanke på alla undersökningar och operationer jag gjort så kan ju läkaren mycket väl redan ha varit inne i mig! Alltså...ja...i min njure då typ, men ni förstår. Det är liksom ingen bra raggningsreplik på en rutinerad sjukhusbesökare.

Jag förstår inte grejen med att försöka impa med sitt yrke. Jag blir ju mer rädd för en läkare än vad jag blir sugen på att starta ett liv ihop. Fatta vad jobbigt att ha en partner som pratar om blod och dagens värsta tumör vid middagsbordet eller tittar snett på en så fort man går ut i solen utan solskyddsfaktor. Som kontrollerar längd och vikt på en, tvingar en att äta en massa grönsaker och diskuterar magens vara eller inte vara...hjälp. Ni kan försöka locka bäst ni vill med att "Doktorn kan komma" men jag blir lite rädd...

Ett glas rött och skitsnack?

Ändå imponerande att alla dessa hårt jobbande rika män i toppen av sin karriär hinner gå matlagningskurser, utbilda sig i massage, tantrasex, springa maraton och öva på att köra bil jättejättebra. Jag som jobbar hemifrån och skriver hela dagarna hinner knappt raka benen. Men det är kanske lugnt om man dejtar en läkare. Han skickar bara in en sköterska före som ser till att man är nyrakad och redo?

Jaja, orakade ben eller inte - julen i år tillbringar jag med barnen på ett hotell i Varberg. Ska bli ljuvligt! Hade jag varit ensam hade jag lätt beställt hem "Årets julklapp".

God jul?

Snopet ändå...för alla duktiga män som lyssnat på Jenny & Steffo på Nyhetsmorgon och låtit sig luras att köpa stormkök till sina fruar i julklapp...när de kunde bokat den här? Bra att vara singel och kunna välja själv!

//M.